josefine lind

Jag brukar bli ett monster innan mens och det är inget roligt. Jessica, min syrra, brukar säga att det märks låååångt innan att jag snart ska ha mensen igen och så skrattar hon mig rakt i nyllet och det är fan det värsta jag vet. När någon flinar åt en och man vill spotta dom i pannan .. Men det brukar släppa efter några dagar och ibland kan roliga saker jag ser fram emot hjälpa lite på traven. På jobbet tillexempel har jag aldrig PMS men klart väl påväg till jobbet har jag tankar om att krocka och hamna i resperator. MEN nu verkar iallafall humöret vara rätt kontrollerat och jag ser fram emot morgondagen! Jag är en sån som tror att sömn löser alla problem så kan vara tack vare nattens sömn som jag känner nått litet ljus där inne. Mamma masseade nacken i 20min på mig igår och jag satt upp och sov medan hon gjorde det. Jag vaknade till av att jag dreglade ner på benet. Så vid nio igår gick jag in och la mig och vaknade vid 10 i morse. Sov med smink, oborstade tänder, uppsatt hår och med strumpor på fötterna. Alltså sånt som jag aldrig skulle kunna somna av annars. Nu är ögonen tjocka av sömn och helt grusiga. Inte bra att sova för mycket men kroppen behövde det och jag hade inte vaknat av att någon stod och sköt med en bazooka jämte mig.

Igår när jag kom till jobbet vid halv åtta skriker Gun, vår köksa : HON ÄR MED I TIDNINGEN IDAG!! Och jag fick en smärre chock och sen skämdes jag. Pinsamt att kollegorna kan läsa om mig och min otroliga kärlek till mitt jobb medan jag är där. Sen kändes det olustigt när de gamla satt och läste om mig och ba ”oj vad jag känner igen henne” och jag fick säga att det ju var jag. Och medan jag va inne hos en kund, med dörren på glänt, kom det in en från Ung Omsorg (våra extra händer som sysselsätter de äldre på dagarna, guld värda!) och satt och läste om mig högt för en av herrarna ute i matsalen. Hon visste inte att jag var i rummet intill och den blicken som utbyttes mellan oss när jag kom ut var obetalbar. Av rubriken att döma så tror de flesta att det handlar om min sång men det var bara en beskrivning av mig, jag är så glad jämt (när jag inte har PMS) så man måste läsa hela för att förstå att det inte handlar om att jag sjunger. Nu råkar jag ju sjunga, men bara i duschen och tillsammans med Emil.

Oj, vilket inlägg.