josefine lind

Spotlife passade inte alls mig. Gick inte byta teckensnitt och det gick inte det ena och det gick inte det andra. Jag som är en skriv-nazist måste till exempel ha raka och fina rader för annars känns jag smutsig och det är ju typiskt obra. Så jag bytte helt enkelt tillbaka till Devote igen. Kärt återseende sedan … vad kan det va? 2010?! Får berömma kvinnorna och männen och resten av alla som jobbar med detta för jag är glatt överraskad för uppiffningen. Jag kan nu såhär i efterhand erkänna att jag är lite av en new-beginn:are. Jämför min nya, fräsha blogg med en ny mobil eller en sprillans ny portmoné – man vill ju alltid fixa och dona med dom där. Och lite nytt skadar ju inte, speciellt inte såhär i början av 2013. Fyhelvete vad klyshigt. Jag hoppas ni är lika excited som jag där ute i stugorna! Om inte kan ni dra.

Imorgon ska jag tillbaka till torka-snopp-och-snipp-jobbet. Säg vad ni vill men det är världens bästa jobb. Inte just snipp-biten, men allt annat är fantastiskt. Passa upp på käringar och göbbar som antingen gjort allt det där man borde göra innan man blir 80år och dement, eller som sitter där i sin illaluktande kofta och önskar att han/hon gjorde allt det där man borde göra. Och att 90% av brukarna är dementa är inte fy skam. Inatt hade en tant haft världens röjarfest i sin lägenhet! Ha ha. Tydligen var det hundratals folk där inne. Alla var dyngraka. Och de hade med sig hästar och små, små barn som dom la på golvet. Och Sven-Olof (som inte heter det men skrivs som det pga sekretessavtal) han var minsann fullast av alla och hade blivit buren hem imorse. Läskigt att en viss typ av demens leder till synvillor och inbillningar, men det bjuds ofta på härliga berättelser vid frukostbordet minsann. Man blir ju faktiskt vän med dom där gamlingarna och det passar mig perfekt. Ha ha. Idag sjöng min nya favorit-tant (ja, den andra dog ju) en och samma sång mest hela dagen. Den gick såhär:

”När jag var liten var jag stygger, de vet ja!
För när mamma sa att jag skulle pissa, då sket ja!”

Nu ska jag gå och kissa och sen avnjuta Farmen tillsammans med min mutta till mamma. Sen sa jag kaaaaaaaanske se Mia på grötö men mest troligt kommer jag sussa kuddis vid det laget. Det var man ju inte bortskämd med inatt precis. Åhåå! Nu poppar mammis poppcorn också. Festparty!