Vi får en ……. MANFRED!

Alltså … är man speechless eller är man speechless? Har så himla svårt att greppa hela kvällen samtidigt som euforin sprudlar åt alla håll och kanter! Jag har en tendens att stressa upp mig när det är något men jag var väldigt lugn och sansad igår, värre var det med rövsvetten… Och när det var dags att skära tårtan var vi båda helt skakiga och så extreeeeemt nervösa. Vi fick allt på film och såhär efteråt märkte vi att gästerna såg färgen på grädden på tårtspaden långt innan oss (eller det kändes som det var lååångt innan oss ;-)) Vi var ju så fokuserade på tårtbiten vi skar så vi varken såg eller hörde de andra. Och det blev en liten pojke, en liten Manfred ❤ !!! Det flög tårar och skratt om vartannat, kramarna flödade och jag var i chock. Det var precis som studenten, en lååååång låååång väntan och nervositet och när slutskottet tillslut kom var man inte alls redo och stod bara och gapade och fattade ingenting. När alla gäster gått hem hade jag dock en sjukt skön och behaglig känsla i kroppen … sen somnade vi stenhårt i varandras armar. Vilken dag och kväll ❤ Tack alla underbara som kom och delade detta med oss, tack för alla presenter och kärlek ni bubblar om. Vi kommer bära med oss den här kvällen för alltid.