SENAST MAN SOV GOTT …

Manfred har alltid varit en sån snäll liten bebis, men nu är den tiden förbi – haha! Hans personlighet lyser igenom riktigt starkt nu och att det var en bestämd liten kille vi hade att göra med, det visste vi sedan innan. Men att mitt tålamod skulle testas såhär tidigt i den här utsträckningen hade jag väl inte riktigt tänkt mig.

Fram till han var 3,5 månad så sov han som en stock – alla tider på dygnet. Jag gick runt och kände skuld över att vi hade det så bra – för bebistiden skulle ju vara jobbig? Hos oss gick ju allt mest som en dans. Nu känner jag istället skuld som gick runt och kände skuld. Nu hade jag gjort ALLT för att få tillbaka den där sovrutinen ..

I samband med 4e utvecklingsfasen (Manfred är som en uppslagsbok när det kommer till utv.faserna) så blev nattsömnen störd. Han började vakna 2 gånger per natt och gnällde efter nappen. Skitjobbigt tyckte jag det var då – but little did I know …. När den fruktansvärda fasen väl var över efter ca 5 veckor så blev han sjuk och vaknade fortfarande 2 ggr per natt. Eftersom vi ville undvika uttorkning så fick han även mat på natten när han hade feber, vilket han aldrig fått (undantag vid enstaka tillfälle) tidigare. Febern försvann och Manne sov ikapp sig – men vaknade fortfarande 2 ggr/natt.

Nu är han snart 6 månader och lika länge som han sov hela nätter har han alltså nu snart börjat vakna om nätterna. Och tyvärr så verkar uppvaken bara bli värre och värre. Nu är vi uppe i 5-6 uppvak per natt och det funkar inte längre att stoppa in nappen för att han ska somna om, utan det ska kånkas och stånkas. Bökas och babblas, sparkas och tjimmas. Han öppnar inte ens ögonen, men ska försöka resa sig upp och slänger upp fossingarna mot sängkanten (detta eviga sparkandes!!!!!!!! BLIR GALEN) och han är helt uppe i varv – utan att ens verka riktigt vaken? Nu har han även gått all in med att vända sig om i sängen och lyckas då fastna med fötterna mellan spjälorna. Vissa nätter har vi av ren panik tagit upp honom och vaggat honom i famnen – och då somnar han på 1 minut? Jag känner mest: vad är det han sysslar med?

Jag misstänker att han är i en ny fas nu och jag misstänker att han snabbt vänjer sig vid att vakna om nätterna. För nu har han även vaknat under tiden då han vanligtvis sover som djupast, dvs från nattning runt 19 fram till 22. Och då gråter han. Igår var han helt tröstlös flera gånger – och Manfred brukar ju aldrig gråta? (Det står ju då i appen att det kan verka som om de har mardrömmar och eftersom han följer det där till punkt och pricka så måste det ju vara den nya fasen)

Vi har haft samma rutiner sen han kom. Pyjamas på runt 18, lugn lek och matning. Torr blöja och få somna i sängen ensam. Oftast går det bra men ibland får vi vagga honom. Han sover gott om dagarna vid samma tider. Han är dock väldigt trött om eftermiddagarna men sover inte då utan vi har nattat redan vid 18 nu istället några kvällar. Vi tar inte upp honom när han vaknar om nätterna förutom dom gångerna vi fått panik och vaggat honom, byter ingen blöja (om han inte bajsat) eller matar. Han brukar vakna vid 21-22 och då tar vi upp för sista matningen. Men ändå så vaknar han och är helt sjövild? Han gråter inte då utan ska bara hålla igång liksom. Jag vill slita av mig håret just nu. Det här måste ju få ett sluuuuuut. Inatt vaknade han 1gång i halvtimmen mellan 01:30-05:00 (!!!!!!!!!!!) Vad ska vi göra?