P!NK I MAJ.

Den där promenixen var allt jag behövde. Jag stannade vid ICA och köpte på mig grädde, bär och turkisk yoghurt så jag kunde framställa en smarrig frukost/lunch. Något har hänt med mig så jag behöver inte äta frukost såfort jag vaknar längre. Har alltid varit svinhungrig så fort jag öppnat ögonen men nu kan jag lätt vänta till två/tre på dagen innan jag stoppar nått i munnen (heheeee) Vilket får mig att tänka på Katrin Zytomierskas tjat om att man ska fasta fram till tolv så nemas problemas för mig. Okej, jag kräver en kopp kaffe där framför Malou eller såfort jag kommer till jobbet. Betade av en timme ute i friska luften och se på fan, solen kikade fram såfort jag gick ut. Till och med så att jag svettades lite.

As we speak, så sitter jag och mina två systrar och planerar lite inför P!nk-konserten nu i slutet av maj. Ska bli riktigt kul! Dels att få hänga med Jenny som ju bor i Stockholm och som man inte träffar jätteofta och dels för att kicka igång sommaren med en av världens bästa sångerskor! Hennes röst gör sig bäst live och det är inte alla som klarar det. Och efter att ha lyssnat sönder ”Just Give Me A Reason” så är jag supersugen.

Och en annan SUPERROLIG grej är att min chef Jenny ringde för en timma sen. ”Fan” tänkte jag, orkar inte jobba. Men jag svarade ändå. Detta lilla samtal ledde till ett förlängt vikariat. Så nu går jag på ett vick fram till jag går på nästa vick som täcker upp sommaren. Detta innebär att jag gått på vick mellan april-augusti och jag är superglad för detta. Att jobba hårt och villkorlöst tjänar sig. Och att lilla jag, får detta förtroendet är en rejäl ego-boost! Att mamma säger att hon är stolt över mig varje dag gör inte saken mindre härlig. Detta var jag värd.