påtal om kroppshets …
Kommer ni ihåg att jag körde c9 i höstas? För jag tyckte jag var för ”pluffsig”. Första bilden är från den tiden och den andra är efter 4 dagar med c9.Alltså tillåt mig att FLABBA MIG SJÄLV I ANSIKTET. Usch vad sorgligt att jag fortfarande lever i förnekelse .. Att jag inte inser att jag fortfarande ÄR BLIND. Den vänstra bilden är ju inte tjock någonstans. Vad är det för hets?? En sak när hets kommer från andra men när man själv hetsar?? Jag har gått upp i vikt under graviditeten (som man ju ska!!!!) och ja, helt ärligt är det jobbigt att se låren dallra och röven gropa ihop sig . Men det är extra jobbigt att bli påmind om att man aldrig är nöjd. Fan … Hur ska vi lösa detta? Går det lösa? Eller ska vi bara acceptera att det är en kamp som aldrig tar slut? Min syster Jenny sa att jag måste börja acceptera min kropp, den är mitt starkaste vapen och nu bär jag på mitt barn där inne och det är ingen nyhet att man blir förvånad över hur mycket den klarar av. Varför kan vi inte bara hylla kropparna – hur dom än ser ut? Jag kommer sträva ditåt hela livet tror jag. Till acceptans. Är ni med mig?!!!
Du har så rätt!!
Du har så rätt!!
Du har så rätt!!
Du har så rätt!!
Amen to that! Jag hetsar också och vägrar inse att man inte kan gå ner allt och se exakt ut som förr 3 månader efter man burit på ett barn i 9 månader. Nån gång kanske man lär sig ?
Amen to that! Jag hetsar också och vägrar inse att man inte kan gå ner allt och se exakt ut som förr 3 månader efter man burit på ett barn i 9 månader. Nån gång kanske man lär sig ?
Amen to that! Jag hetsar också och vägrar inse att man inte kan gå ner allt och se exakt ut som förr 3 månader efter man burit på ett barn i 9 månader. Nån gång kanske man lär sig ?
Amen to that! Jag hetsar också och vägrar inse att man inte kan gå ner allt och se exakt ut som förr 3 månader efter man burit på ett barn i 9 månader. Nån gång kanske man lär sig ?