JAG KAN INTE HÅLLA TÄTT & BENSIN I DIESELBILEN

För ett tag sen var jag ju iväg och träffade 3 andra mammor på en onsdagsfrukost där vi bland annat diskuterade hur vida man kan få framfall och läckageproblem efter en förlossning. Jag, som absolut inte är någon underlivsexpert, stod fast vid att knipövningar inte var nödvändiga för oss som är förlösta genom snitt. ”Det kan ni mutt-föderskor hålla på med själva” tänkte jag och framfall stod ju ännu längre ner på listan av orosmoment för en kvinna i min smak. Men kanske att jag får ge mig ett knäpp på näsan …

När jag satte mig i bilen i morse var jag medveten om att jag skulle vara tvungen att tanka bilen för att kunna komma till stan och var därför ute i ganska god tid. Men väl på plats på pumpplan så blir jag tokig för att själva tankningsmojängen inte går in i tankhålet. Så där står jag och häller diesel (trodde jag) på marken eftersom den lilla metallgrejen i tankhålet inte åkt bort. Testar att stänga och öppna tanklocket igen (görs ju då inifrån bilen. Hade ju varit helt obefogat annars) för tänkte att det kanske blivit nått ”glapp” i mekanismen. Icke. Testar att stänga av bilen för tänker att det av någon anledning inte går att tanka med bilen på (?) Icke. Tiden tickade iväg och jag ringer i panik till Victor och gapar och skriker att biljäveln är sönder och att jag har diesel på hela mig. Jaha, bil-meckar-karlsson ber mig då sätta igång Facetime och jag visar hur jag tar pumpen från behållaren och försöker föra in den i hålet och då skriker Victor i ren panik åt mig: ”DET ÄR JU FÖRFAN BENSIN JOSEFINE!!!!!” Ååååååh näääääejjjjjj. Jag kan (uppenbarligen) ingenting om bilar men är det något jag lärt mig efter att ha jobbat på Statoil så är det att tanka bensin i en dieselbil är lika med döden. Men nej nej, inte gripas av panik nu hörni. För bredvid tankhööööölet så är det ett litet litet hål, så den pytterlilla ml bensin som jag fick ut innan jag insåg mitt öde – åkte ut på marken. Men att med en 3 månaders bebis i bilen chansa på att bilen inte kärvar sönder mitt ute på 90-vägen, det gör man ju inte. Eller? Äeh tänkte jag medan Victor begravde sig i ångest för att jag förstört vår nya bil och tankade upp fullt med diesel så att den lilla lilla mängd som kan ha kommit i blandas ut ordentligt. Min ångest kom när jag satte mig bakom ratten igen och höll i sig tills vi var hemma igen ett gäng timmar senare. Ingen skada skedd på torpet!

Anyway. Jag är en mästare på att hålla mig i flera timmar (ni inom vården förstår säkert) så att åka iväg och spara urinerandet till ett senare tillfälle är inga problem. Trodde jag. Tiden sprang ju då iväg där på pumpplan och nu var jag ute i sista sekund som vanligt sedan Manfred kom och satt stressad bakom ratten och fick springa sista biten till babymassagen … kissnödig … och relativt nyförlöst … drippdropp, drippdropp. In på hotellet där vi har vår babymassage, in i den smala hissen, runt runt i korridoren och sen in på hotellrummet. ”Hej hej hej hej” till mammorna och så ner med en yrvaken onge på golvet. Sen in på toa. AAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhh. När vi sedan skulle gå blev jag kissignödig igen men jag intalade mig själv att den här gången skulle jag hålla tätt. Icke. Drippdropp, drippdropp. In på toaletten på fiket där vi skulle luncha och aaaaaaaaaaaaaahhhhhhhh. På lunchen ingick det kaffe och jag slukade min kopp lite snabbt eftersom Victor skulle tillbaka till jobbet. Jaha. Kissignödig IGEN när vi gick på stan och sista vägen till bilen var så EXTREMT lång.

Jag visste att jag inte kunde stanna någonstans på vägen för det enda stället med offentlig toalett håller på att renovera, så det var liksom all in på hålla-sig-grejen. Men det gick ju inte att gå som vanligt så såg ni någon som gick som dom där i små, små shorts som går JÄTTTEEEEFORT och vickar på rumpan likt Kim Kardashian – så var det jag. Fick liksom pressa ihop låren så fiffin skulle hålla sig stängd. Väl framme vid bilen skulle Manne in i babyskyddet, spännas fast och vagnen skulle vikas ihop och tryckas in i bagaget. Lycka till att göra det smidigt med kiss droppandes från fiffi. Väl i bilen så kunde jag inte tänka på något annat än att vi inte har 100% skinnsäten, utan att någonstans i världen tog någon beslutet att ha skinn runt om och sedan ha tyg i mitten av sätet. HUR DUMT? Det gör ju att sådana som jag inte kan få kissa ner sig i bilen. Nu är jag heller ingen skinnexpert men det känns rätt logiskt att skinn inte suger åt sig fukt på samma sätt som tyger och därför hade mitt kiss ju lätt kunna torkas bort. Men hade jag nu kissat ner mig så hade ju tyget absorberat upp det och vår bil hade luktat urin i all evighet. Har med andra ord aldrig hållt mig så intensivt i hela mitt liv som jag gjorde under resan hem.

Och när jag säger drippdropp så menar jag verkligen drippdropp, det var inte så att jag kissade ner mig och gick runt helt blöt om byxorna och ba levde life. Men några droppar här och några droppar där var otäckt nog!

SÅ. Nu har vi rett ut det. Nu ska jag sitta inne på toaletten resten av dagen. Drippdropp!