Jag får komma hem!

Ja, det var väl ett jävlans tjat om att åka in på sjukan och att åka hem – men lyckan är tooootal! Fem dygn på sjukhus är inte roligt så nu är jag mer än redo!! Jag har kommit på mig själv att tänka och säga saker som "jag minns förra veckan, när jag var frisk.." ett gäng gånger och jag har verkligen dippat ner i nått psykiskt hål och tänkt att jag borde ha gjort både det ena och det andra innan jag hamnade här. Nu har jag överlevt dagar av den mest fruktansvärda smärta helt utan belöning och vid några tillfällen trodde jag på riktigt att kroppen inte skulle orka med en omgång till. Så det har tärt på både kroppen och knoppen att vara sjuk. Jag är fortfarande trött och behöver vila, men att få vila hemma gör mig så glad att alla mediciner i världen inte har något att säga till om! Slutresultatet blev i alla fall någon form av infektion som nu ska behandlas med antibiotika. Och som i många andra "inget ont som inte har något gott med sig" situationer så känner jag mig hemma på BB/Förlossningen så det behövs inget besök här längre fram i graviditeten – nu känner jag ju till och med de flesta undersköterskor och barnmorskor! Så det känns bra att jag får komma tillbaka till dem ♥️

Så nu är jag good too go och min syster hämtar upp mig för en kina-lunch! Vi har bra sjukvård i Sverige och man får mat om man blir dålig meeeeeen det ska bli skönt att äta riktigt god mat 🙂 Och att få lite socialt umgänge med en nyförlovad syster!!! Woohwoooh!