en bestämd liten bebis & lite yngre kropp

När vi fick se den lilla fisrumpan i tisdags så var hen väldigt bestämd med att INTE visa ansiktet, nej nej det skulle täckas för med händerna. Däremot gick fisen med på att vända sig om när BM buffade lite på den så vi kunde kolla på ryggraden lite bättre. Snäll men bestämd bebis minsann! Det bökades rejält på magen innan idag när jag låg med datorn i knät och lite hamnade på magen, datorn skulle minsann inte ligga där och trycka! Victor och jag pratade lite om det och vi båda hade tänkt ”lika envis som sina föräldrar” ❤ Det är trots allt våra starkaste personlighetsdrag så vore ju bara konstigt om inte fisprutten också fick sig en dos av envishet!! 

Och så har vi det här med blåsan …. Det gör så förbannat ont!! Lillfisen tycks komma åt blåsan heeela tiden, dagarna i ända och det göööör sååå ont. Dessutom är ligamenten vid bäckenet väldigt ömma så jag har det lite kämpigt med lilla ”tjejmagen”. Nu är vi ändå halvvägs, v 20 och månad 5. Det börjar kännas nu! Även om magen inte är sådär jättestor så har jag svårt att böja mig framåt, kan nog ha att göra med min stelhet i ryggen – men det är längre till golvet nu 😉 Och även om jag har gått upp endast 5 stabila kilo så är det faktiskt tyngre för både rygg och ben/knän. Jag är absolut inte lika smidig längre, det tar emot både här och där. Ryggslutet har gjort ont senaste månaderna och är värst när jag ska vända mig om i sängen …. God, kill me now liksom. Så fysiskt känner jag extremt gravid just nu! Men det är ju underbart. Vår lilla fis bärs ju runt på där inne, klart det ska kännas då! Omständigheterna är ju bara en go påminnelse om hur häftigt allt är. Ett liv växer där inne, på min blåsa heheh. Det är okej! Mer än okej ❤