DET GÅR FÖR FORT

Att lillgrabben växer fort har väl inte undgått någon och att vi igår invigde sittdelen känns som ett sjumilakliv i typ fel riktning! Det är märkligt det där. Samtidigt som det är FANTASTISKT att se honom utforska, lära och hitta så är det oundvikligt sorgligt att han blir så stor så fort .. Hans personlighet är verkligen så klockren, nyfiken men avhållsam, bestämd men snäll, rastlös och envis. Det där sista har han absolut fått från mig och grejen med att han helt plötsligt bara kan nått han inte varit i närheten av att kunna förut har han aaaabsoluuuut fått av Victor. Victor kan allt han ger sig an. Ah, häftigt. Men jag vill ha honom såhär för aaaallltiiiid!!!!! Min lille fis.

Nu kämpar han i vanlig ordning mot sömnen lagom tills vi ska äta middag. Idag blir det vitlök och fetaost fyllda färsbiffar (säg om det på fyllan!) med rostade grönsaker, en kall sås och saaaalllad. Har känt mig riktigt trött idag så ska bli skönt med en lugn kväll (i vanlig ordning haha) med sambomambo. Lajvet!